Så som rubriken lyder vill jag beskriva de två senaste veckorna. Vi har jobbat som galna, alltid finns något att göra. Min stresstålighet och service-mind hjälper mig mycket även i den här branschen. Tillslut får man övertyga sig om att vissa saker är bättre att spara till morgondagen. Hjälper att affärer faktiskt stänger, man kan inte åka och uträtta ärenden vid 23 liksom. 

Hej alla fans!

Nu har jag bott i Stockholm i sex dagar. Jag bor på en mysig vindsvåning i ett radhus som har en fin liten uteplats med lummiga träd som skyddar från känslan att det faktiskt bor folk åt alla håll och kanter. Dock har jag rullgardinen nerdragen för mitt ena fönster då jag ser rakt in i huset bredvids tvsoffa. Känns som om det är en etikett-regel att ha den nere, radhus-ettikett.

I helgen hade jag Lina med mig upp och förmånligt nog finns det ju två (varför vet ej) sängar på min våning så det är gott om plats (kom och hälsa på). Vi solade, gick på festival, åt pizza, gick på rave, gick på bio och hade det allmänt *myz*. Det var skönt att inviga min stockholms-vistelse med en vän, det förhindrade jobbiga nervösa känslor för den stundade måndagen och jag kunde för det mesta slappna av och leva i nuet. Bästa "nuet-känslan" var när seinabo sey sjöng början på oskar linnros "från och med du" på popaganda. Älskar mäktiga röster, älskar låtar på svenska.

Men så blev det måndag. Buss till frihamnen och upp i hissen på magasin 5. Djupt andetag. Anmälde mig i receptionen och blev visad till min redaktion. Fick ett varmt välkomnande med namnskylt i papper vikt sådär som namnskyltarna i lågstadiet med massa blommor som projektledaren själv målat. Sen fick jag och de andra nya produktions assistenterna varsin plats, bärbar dator och jobb-mail, kändes faktiskt väldigt flashigt! (Inte ironisk) Första dagen fick vi lite uppgifter att lösa tillsammans och trots att det var första gången vi sågs så kändes mina medarbetare väldigt snälla och lätta att ha att göra med. Jag trodde att de också var praktikanter men efter ett tag framkom det att de ÄR produktions assistenter, dvs vi gör samma sak men de får betalt.. Dock är ju det till fördel för mig att om jag gör fel så är det ju för att jag är "praktikant". Alltid något! Min roll är en aning flummig men har förstått att jag ska vara något av en "fixare". Hjälpa till där det behövs, hämta det som behövs osv. Har tex storhandlat tre gånger på två dagar.

Idag jobbade vi mer i våra team om två och två och jag och min team-mate känns som ett väldigt bra team. Dock kan en känsla av hierarki visas av andra, något som jag tycker är fullständigt onödigt men kanske nödvändigt för sådana som vill klättra. I dont know. (Ogillar killar som tycker det är självklart att de ska ta mest plats och är bäst) Jag ska chilla på det ett tag. Jobbet är kul! Och om det inte var så att jag visste att jag skulle behöva köra bil i de centrala delarna av staden i övermorgon skulle jag vara lycklig. Sa jag att jag ska göra det under tidspress också? Andas. Andas. Uttryckte mina känslor om att det faktiskt kan gå åt pipsvängen men fick ett "nej det är lugnt" tillbaka. De har då sannerligen aldrig sett en stressad sara köra bil.

Summering: Allt känns bra. Alla som sitter i samma hus som mig är för det mesta under 30 och ser coola ut, "det är för att ingen över trettio vill frilansa så de jobbar på svt istället". Fortfarande oklart över vem jag skulle vilja vara av dom. To be continued.

Hej

Sommaren kom aldrig, och nu är den över. För mig gör det inte mycket alls, jag som fått i mig så mycket D-vitamin så jag nästan längtar efter snö första gången i mitt liv... Men för er andra jämtlandsbor sörjer jag.. ack ack.

Vad har jag gjort i sommar?

Ätit så lite som möjligt och gått så många powerwalks som möjligt. Det har upptagit hela min tankekraft. Det är faktiskt sant. I början var det motigt men nu är jag otroligt tacksam att Sara för två månader sedan tog beslutet att det faktiskt fick bli en ganska tråkig sommar. Dvs en sommar utan så många sociala sammankomster eftersom det är omöjligt för en livsnjutare som mig att tacka nej till grillat kött, bröd med bregott och bubbel. Nu är jag helt okej nöjd med mig själv och kan börja leva lite mer normalt. Det är skönt att må bra!! Och jag BEHÖVER träning för att må bra. Brukar ju glömma det rätt så snabbt..........

Har ju dock inte varit helt isolerad sedan sist, har varit på Kreta och haft en awesomekalasome vecka med mina sistahs, spenderat några dagar i Malmö hos fröken B, njutit av några glas vin, träffat vännsingar och varit på filminspelning! Inte fy skam det!

Det faktum att jag inte jobbat på hela sommaren känns inte konstigt alls. Jag har blivit en sådan som inte jobbar. Tydligen. Hur hinner man med sig själv och allt när man måste gå till ett jobb varje dag? Jag har glömt!?

Men snart kommer jag bli påmind. Om två veckor exakt tar jag min gula resväska och flyttar in i ett rum i Kista. Jag ska bo i Stockholmo i fyra månader. Ska praktisera =slava som en hund för inga pengar alls. Hur spännande som helst!! Lite som: allt kan hända, inget kan hända, men det spelar ingen roll hur det blir.

Måste leva lajf ja

Puss och Kram

Som rubriken antyder är det sex städer jag besökt sedan det senaste inlägget. Borde skriva en känslosam text som summerar mina sju månader on the road. Borde. Orkar inte. Cairns var häftigt endast pga det stora barriärrevet och vattenfall. Sydney var som att se jultomten för första gången, omg det finns påriktigt!!! Hjärtat började banka snabbare när vi flög över operahusets vita trianglar. Men det var kallt, så det gjorde det lättare att vilja åka hem. Och det ville jag, jag kände mig klar. Tre veckor hemma (och borta) har dock fått mig att börja smida nya äventyrsplaner. Eller nu är det mest drömmar, som förblir drömmar och inget mer. Men det är ju den bästa delen, drömmen. 

Det jag absolut mest såg fram emot i australien har blivit inställt. Ville så gärna åka segelbåt med ett mysigt gäng (inget går upp mot att tvingas lära känna varandra på en isolerad plats, bästa sättet att få en djupare kontakt) men nej. Vind och regn satte stopp för det. Damn u weather!! Men jag ska inte gå runt och vara bitter. Får se whitheaven på måndag, på dagstur. *praying for sun*En bild från innan jag blev sjuk/gammal. Känner mig ganska brun?? Kanske är en illusion. Men mitt ben är lika brun som min hand och det har aldrig hänt förut!! 

Hejhejhej 

Hittade några att åka till Margaret river med, en lite för utagerande brittiska och en svenska som alltid gick barfota. Det var en udda situation men för det mesta kul. Vi kollade på Margaret river surfer pro comp, åt god mat på det mysigaste cafet jag varit på i hela världen, åkte på tur bland vingårdarna och crashade ett australienskt houseparty. När vi tillslut lämnade tillbaka bilen till uthyrningsföretaget och sagt hejdå drog jag en lättnadens suck. För att det var över och inget jobbigt hade hänt. 

Hej!