Nu är det dags. Att bli av med det. Mer än nio år nu.

 

Ingen jag känner är med om samma sak, och jag har alltid intalat mig själv att det inte ska behöva spela någon roll. Det gör mig inte utsatt eller svagare - för jag är ju stark i mig själv och då ska skönhetsfel inte spela någon roll. Ytligheter, vad är det när det finns så många större problem här i världen. 

 

Sanningen är att det spelar stor roll. Att inte vilja tvätta händerna. Det är ett jävligt stort problem. Att inte vilja att du tar i min högerhand, för den är sträv, fnasig och ful. Att vakna med röd torr hud runt läpparna som blir värre av att sminka över den. Stora röda fläckar på underarmarna, den där nya klänningen får ersättas av en heltäckande tröja ikväll. Fan.

 

Det är klart att jag påverkas negativt, och mår dåligt. Något som jag haft svårt att erkänna för mig själv. Att jag mår dåligt av det här. Att jag faktiskt är värd att må bättre. Det är inget jag behöver stå ut med. Thats why I owe it to myself to try as hard as I can.

 

Kostförändring it is. Det blir svårt för en chokladälskande ost-fantast som mig men nu ska allt det jag alltid trott att jag inte tål aldrig få komma in över tröskeln. Wish me luck!!! cause im gonna need it.

 

(PS haft världens bästa helg med fotbollshäng, quizförfest och solskensöndag. Bara en jobbhelg kvar sen håkizz!!!!! Sen vit månad. Ye. )