Ja hej, kära barn, kära vuxna, kära människor och kära gud. Jag är sjuk. Sara Persson är aldrig sjuk.
Hon kan vara allergisk men hennes immunsystem är ALLTID hundraprocentigt. Nu har hon dock frysit naken under en airconditioner i några dagar och dragit på sig en hiskelig hosta som förändras dag till dag. Ibland är den slemmig, ibland är den retlig, ibland finns den knappt, ibland har den med sig feber och det mest kritiska är när det känns som om halsen är full med damm som hostarna måste hosta upp, typ tio host på rad varje minut klockan 01-04 varje natt. Jag kan inte jobba, jag kan inte tjäna pengar, det enda jag kan tänka på är hur jag ska styra upp mitt liv. Det har jag gjort i två dagar så nu har jag kollat på skins några timmar och nu ska jag återuppta mitt sanna kall här i livet tadam tadam bloggen!
En update sedan förra inlägget, jag har tagit studenten, jobbat två dagar och jag har varit på spontan spårarresa. En vecka oförglömlig vecka i turkiet, helt spårat. Nu har jag freakat ur mig min ungdom en aning. Nu är jag vuxen, jag ska klara mig själv, jag ska flyga fritt. (har legat hemma på rödön under täcket i tre dagar)
Livet. Ja vad ska man göra med livet. Det viktigaste i livet är nog att man har hälsan i behåll. Annars kan man inte leva som man vill.
Innan jag försvinner från jorden ska jag publicera en bok, tågluffa i europa, roadtrippa USA, leva med allt jag äger i en liten ryggsäck några månader, bli londonsvensk, vara exakt vad jag vill när jag blir stor, hitta min soulmate och bara vara lycklig medan jag gör det.
låt aldrig hoppet försvinna, det är mörkt nu, men det blir ljusare igee hheeen
Jag vill bara planera och göra allt NuNuNuNUnUNUNUNU Man ska inte planera man ska bara låta saker hända, men om dom inte händer måste man planera
WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH
Vill inte vara här när det blir kallt
