Och idag var en sådan dag jag vill slänga bort och låtsas som om den aldrig funnits. Är emotionellt instabil och låter allt komma för nära. Sa upp mig efter två dagar på ett jobb jag inte ens hade fått än. Lättad. Jag  gillar att kliva upp på morgonen och ha min kväll som min bara min, äta middag, gosa och gå och lägga mig exakt innan klockan slår över till nästa dygn. Tråkigt men sant. Sådan är jag.

 

Och jag vet inte vad det är som leker med mig, vad som får mig att ifrågasätta allt. Arbetslösheten tär och är mer påfrestande än att faktiskt jobba fyrtiotimmarsveckan. Fan vad jobbigt det är att inte känna mig behövd. Men imorgon är en new day, its a new life och jag har en intervju så wish me luck!

 

Och mamma du behöver inte ringa för det är såklart inte så farligt som det låter. Vi är inflyttade i nya läggan, jag har köpt en jätteskön säng och jag har nyss fått min lilla men ack så behövda januarilön! har tänkt att leva på havregrynsgröt, knäckemackor och tonfisk. 4ever. Peace