Idag saknar jag att sova i mina egna sängar, ligga på golvet och gosa med sigge och lasse, tina köttfärsås och äta ut burken, stanna hemma från skolan och gå runt i pyjamas, sitta i wallraff och få skrattanfall, att få en jättejobbig svenskauppgift av riitta som sedan visar sig vara enkel och man känner sig smart, saknar att skippa någon lektion och istället åka hem till någon och mysa, saknar att hyra film på biblioteket,  åka till byvägen och äta mangoraja,  förisa med alla vännisar som jag saknar så himla mycket och sedan bakismysa med alla vännisar, saknar att vakna upp en torsdag med tungt huvud men ändå gå på skolan, saknar att köra min vita volvo på vägar med lite trafik, saknar hemmalukten, saknar att komma hem till rödis och middag med cola står på bordet, saknar mamma och pappa, saknar att gå in på majas rum utan och knacka och lägga mig och skeda och fråga om jag också får kolla på filmen och sedan stanna kvar fast hon säger nej,  med mera.         

Det känns ändå okej att sakna, jag är inte ledsen, jag vill inte åka hem, jag bara saknar. Känns lite fint. Jag har haft det fint, lever fint  här också och det ska bli fint att vara hemma två veckor i jul och bara göra allt det jag saknar och vara med alla jag saknar.

ca tre veckor innan jag åkte