Jag stänger in mig i min tvåa, persiennerna är nerdragna och ljuset släckt
Min egen andning räcker som ljud
Under täcket är jag med mig själv, varför 
Jag bryr mig inte längre om det regelbundna 
Det är för enkelt, alltihop

Kan aldrig förstå och är lättad över att det inte var min