lyssnar på bubbles 
och tänker lite

Såra och att bli sårad, det hänger ihop.
Allt som behövs är två personer.

Att såra någon, när man är medveten om att man sårar, är jättejobbigt.
Man kan ha skuldkänslor som aldrig försvinner efter det.
Man känner sig dum på ett elakt sätt.

Att bli sårad är också jättejobbigt.
När man visar sig sårbar för att sedan bli ihopknycklad som ett papper som kastas i en papperskorg.
Man känner sig dum på ett varför-är-jag-så-fånig sätt. 

Varför såra när man vet hur det känns att bli sårad? 

Här borde jag skriva något smart och riktigt men jag kan inte. 

Vad jag vet är att om man faller så har man vågat flyga. 
Har man störtat från regnbågen, så har man iallafall varit på regnbågen.